Att hitta boende i Stockholm är inte lätt. Så länge man inte har råd att köpa sig en bostadsrätt det vill säga. Kön för att få en hyresrätt i ett område som passar vad gäller barnens dagis eller skola och ens egen arbetsplats kan ta i princip hur många år som helst. För att kunna välja bland lägenheter och områden krävs det att man har stått i bostadskö i många, många år. Mellan 10-20 år kan det ta innan kö-platsen faktiskt genererar i riktigt bra lägenheter som passar ens önskemål och behov.
Om skilsmässa eller separation är ett faktum
De flesta vuxna personer med en stabil inkomst väljer därför att köpa bostad. Är man dessutom två personer brukar detta vara det självklara, och i många fall bästa, sättet att skaffa sig ett boende. Däremot kan boendesituationen bli otroligt tuff vid skilsmässa mellan två personer som äger en bostad tillsammans. Ska man nu vara tvungen att sälja den gemensamma bostaden för att få två mindre, antagligen avsevärt mycket mindre, till ungefär samma pris som halva den stora? Ska man hyra bostad? Men vad händer då med barnen? Måste de byta skola? Ska en person köpa ut den andra så att en kan bo kvar i den gamla lägenheten? Frågorna är många och det är inte konstigt att alldeles för många personer väljer att stanna i ett förhållande där kärleken dog för länge sedan. Boendesituationen är helt enkelt för avskräckande för att våga skilja sig. Att ställa sig i bostadskö tidigt är antagligen det bästa tipset. Har ni bostadsrätt är det nog bäst att sälja den gemensamma bostaden och köpa två mindre i samma område så att barnen kan gå kvar i samma skola och dessutom ha nära till båda sina föräldrar.
”Den borgerliga majoriteten i Stockholm stadshus privatiserar bostadsmarknaden på två sätt. Hyreslägenheter i de allmännyttiga bostadsbolagen Familjebostäder, Stockholmshem och Svenska Bostäder säljs till bostadsrättsföreningar eller till privata fastighetsägare. Båda sätten att avyttra de kommunalägda lägenheterna gör det svårare för mindre välbeställda stockholmare utan bostad att skaffa sig tak över huvudet. Antalet hyreslägenheter i staden minskar. Segregeringen i staden ökar. När staden säljer kommunala lägenheter till privata fastighetsägare minskar utbudet genom bostadsförmedlingen eftersom de privata fastighetsägarna bara behöver förmedla hälften av sina lediga lägenheter genom bostadsförmedlingen medan de kommunala bostadsbolagen förmedlar samtliga sina lediga lägenheter på det sättet. Privatiseringen ökar inte heller antalet lägenheter i staden.”